Avsnitt 150: Kinas inflytande i FN växer

Kina är en stor förespråkare av FN som strukturen som ska omge internationella relationer. Men sedan landet blivit allt mäktigare, både geopolitiskt och ekonomiskt, har dess roll i FN vuxit och med det dess inflytande. Ett inflytande som man planerar att använda för att stöpa om FN-systemet, säger Björn Cappelin, Kinaanalytiker vid Utrikespolitiska Institutet, i OmVärlden podd.

– Det är en markant ökning av aktiviteten från Kina i hela FN, säger Björn Cappelin.

I podden tar han upp exempel på hur den ökade kinesiska aktiviteten ser ut. Ett exempel är användandet av veto i FN:s säkerhetsråd, vilket ökat i frekvens de senaste tio åren. Men det finns andra exempel, som inte är lika tydliga, som att Kina anstränger sig för att få sina medborgare som ledare av viktiga FN-organ. Inte bara för att det är prestigefullt utan också för att få inflytande kring vilka frågor som tas upp – eller inte tas upp.

– Många pekar på att så många kineser på ledande positioner i FN-systemet kan vara problematiskt för FN, säger Björn Cappelin.

Det har bland annat visat sig att avdelningar inom FN som leds av personer från Kina eller Kinavänliga länder producerar rapporter och dokument med större likhet med kinesiska dokument vad gäller språket.

FN-språket är en central fråga. I en organisation där formuleringar spelar så stor roll är det avgörande vilken betydelse som läggs i enskilda ord. Kina eftersträvar att fylla begrepp som ”demokrati” och ”mänskliga rättigheter” med ett innehåll som passar dem, säger Björn Cappelin.

– Man tycker heller inte att det finns något utrymme för civilsamhället eller gräsrotsorganisationer.

Vad får då Kinas förändrade roll i FN för konsekvenser?

Det har blivit synligt bland annat i och med den FN-granskning av övergreppen mot minoriteter i den kinesiska provinsen Xinjiang som slutfördes nyligen, utredningen om covid-19:s ursprung samt FN:s agerande mot Rysslands invasion av Ukraina, säger han i podden som du kan lyssna på i spelaren i början av artikeln.