Avsnitt 151: Hur mår bönderna av GMO?

I OmVärlden podds avsnitt 151 gästar journalisten Klas Lundström, som är skribenten bakom den senaste OmVärlden berättar med rubriken ”Scener från klimatkrisens frontlinje”. Han och fotografen Fredrik Lerneryd har varit i Paraguay, en av världens ledande sojaexportörer. Där har de träffat småskaliga bönder, som slåss mot tuffa och mäktiga fiender i en kamp på liv och död. 

I podden berättar Klas Lundström att det för de paraguayanska bönderna inte endast handlar om att klara försörjningen i en situation där starka industriella jordbruksintressen dominerar helt och klimatet är i förändring. För bönderna är det också en fråga om den egna, vattnets och jordens hälsa, när de väldiga industriella sojaplantagerna som omger deras små odlingar besprutas med starka bekämpningsmedel. 

Det som pågår är en tyst epidemin, berättar Klas Lundström. Bönderna kallar den ”El Derrame” – utsläppen. Bönderna rapporterar om ökande fall av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och andra problem. De menar att starten sammanfaller med att genmodifierade grödor blev allt vanligare inom landets industriella jordbruk. Och med GM-grödorna tillhörande bekämpningsmedel.

– Det finns inte så mycket forskat på det. Men det är en växande fråga som de paraguayanska bönderna verkligen arbetar med just nu, för de är oerhört oroliga för framtiden, säger Klas Lundström i podden.

Men det är inte GMO-grödorna, eller GM-grödorna som de också kallas, som är problemet, vidhåller forskaren Jens Sundström, i podden. Jens Sundström forskar på växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I dag är majoriteten av sojan som odlas i världen genmodifierad. Det innebär att sojans gener ändrats så att den antingen gjorts insektsresistent eller resistenta mot bekämpningsmedel. I vår tid har GM-odling blivit synonymt med industriellt jordbruk och väldigt utskällt. I EU är GM-odling, till skillnad från i större delen av världen, inte tillåtet.

– Det är inte att den är genetiskt modifierad som är problemet, utan det är sättet som man odlar soja i Brasilien och Paraguay, säger Jens Sundström.

Där besprutas åkrarna i stor omfattning – både GM-grödor och konventionella grödor. Problemet är att det inte finns tillräckliga regleringar för vad som får göras.

– Det är en ekonomiskt väldigt lönsam gröda i kombination med en svag stat som skapar de här problemen, säger Jens Sundström. 

GM-grödor har blivit onödigt utskällda, för det finns nämligen också många fördelar med dem, säger Jens Sundström. Inte minst kan GM-teknik hjälpa oss att ställa om jordbruket så att det anpassas efter ett föränderligt klimat. Det är nödvändigt för att kunna utfodra en växande befolkning i en varmare värld.

– Det är ett av de stora målen med mycket av den växtförädling som bedrivs i dag, säger han i podden.