Avsnitt 152: Skärpta konfliktlinjer oro inför klimatmöte

I OmVärlden podd avsnitt 152 pratar Moa Kärnstrand med forskaren Gunilla Reischl om hur de olika konflikter som förvärrats under det senaste året riskerar att påverka klimatkonferensen som hålls i egyptiska Sharm El Sheikh mellan 6 och 18 november.

Det är inte bara kriget i Ukraina som vuxit sig till en mörk skugga över klimatförhandlingarna, även andra geopolitiska spänningar och bekymmer riskerar att sätta käppar i hjulet.

Inför COP26 i Glasgow förra året fanns det också spänningar, men samtidigt en viss optimism kring möjligheterna till samarbete. Det har ändrats.

– I dag har vi ett helt annat läge i och med Rysslands krig i Ukraina, som verkligen har skärpt de här konfliktlinjerna. Vi har energikris, vi har en inflation. Länderna har blivit mer inåtblickande, säger Gunilla Reischl, som är programchef och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutets program för Global politik och säkerhet.

I podden pratar hon också om den viktiga frågan om tillit mellan länder i klimatförhandlingarna, något som hon menar har gröpts ur efter pandemi och bristande klimatfinansiering från rika länder. Inte bara mellan rika och utvecklingsländer, utan också mellan till exempel jättar som Kina och USA. Efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan i höstas drog sin Kina ur den historiska överenskommelse man slutit men USA under COP26.

Om klimatfrågan traditionellt varit ett område där länder i konflikt ändå kunde hitta vägar att samarbeta, så har det ändrats nu, säger Reischl.

– Snarare att detta blir ytterligare en fråga att kriga kring.

För ett COP i konflikternas tid är risken för kaos stor redan i första skedet, där länderna ska enas om agendan, säger Gunilla Reischl i poddden. Framför allt handlar det om klimatfinansieringen och vilken roll frågan om skador och förluster, så kallade ”loss and damages” kommer att få på agendan. Många fattiga länder som på olika vis drabbats av klimatförändringarnas konsekvenser har inte medel för att hjälpa sina invånare eller anpassa sina samhällen.

– Den frågan blir brännande därför, men också för att det är de länderna och grupperna som har varit minst orsak till klimatförändringarna som råkar värst ut, säger Reischl.

Rysslands angreppskrig mot Ukraina och kollapsen i relationerna mellan Ryssland och väst riskerar också att skapa problem vid COP27 och i det fortsatta klimatarbetet. Det menar Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI, i podden.

– Alla politiska frågor på den internationella arenan ser Ryssland genom en prisma av sin ideologiska och materiella kamp mot västvärlden, säger han.

– Därför ser Ryssland det internationella klimatsamarbetet som ett sätt för västvärlden att dominera Ryssland och hota ryska intressen.

Putin och regimens legitimitet vilar i mångt och mycket på intäkterna från fossila bränslen – de som hamnat i blickfånget allt mer sedan kriget start. Ryssland isolerat och i krig, kommer inte att underlätta försöken att få med en av världens största utsläppare med på klimattåget. Kriget har också gjort det också svårare för klimatkämpar och klimatforskare i det ryska samhället, säger Hugo von Essen.

Han berättar också om en bisarr effekt som kriget fått, där Ryssland försöker få ta ansvar för utsläpp i Ukraina – för att skapa legitimitet inför framtiden. Lyssna på podden för att höra mer om det.