Staden Les Cayes i sydvästra Haiti har snart slut på bränsle. Trafiken står stilla och gatorna stinker av oupphämtade sopor.

Vid det statliga sjukhuset Immaculée Conception tar sig personalen till jobbet när de får tag på transportmedel. Akutläkaren Michelet Paurus berättar att sjukhusets elgeneratorer knappt har någon diesel kvar. Elbristen gör att operationssalarna inte fungerar.

– Flera av mina patienter har avlidit för att vi inte har kunnat operera dem. I går förlorade en födande kvinna sitt barn eftersom vi inte hade ström att genomföra ett kejsarsnitt, suckar han.

Under nästan sju veckor har hårt beväpnade gäng blockerat huvudstadens hamn och landets största bränsleterminal. Barrikaderna har hindrat leveranser av bensin, fotogen och allting annat från att nå ut i landet.

För Les Cayes invånare har det förvärrat en redan akut situation. Sedan över ett år tillbaka har gängen regelbundet lagt beslag på mat- medicin- och oljetransporter längs vägen mellan huvudstaden Port-au-Prince och den södra delen av landet. Det har skapat en permanent brist på allehanda förnödenheter i sydvästra Haiti.

Michelet Paurus har en lång lista över arbetsredskap han saknar: handskar, operationsrockar, ortopediska implantat… Han förklarar att staten varken tillhandahåller sjukvårdsartiklar eller läkemedel.

– Patienterna måste skaffa sina egna läkarinstrument. Vi har inga mediciner heller. De patienter som har råd köper de mediciner de kan hitta, säger Michelet Paurus.

Själv har han inte fått ut någon lön på 17 månader. Troligen för att den haitiska staten närmat sig fullständig kollaps under samma tid. I juli 2021 mördades presidenten Jovenel Moïse. Han lämnade efter sig tomma statskassor och endast elva folkvalda kvar i parlamentet.

Fem veckor efter presidentmordet drabbades sydvästra Haiti av en jordbävning som uppmätte 7,2 på Richterskalan. Den dödade minst 2 248 människor och förvandlade Michelet Paurus sjukhus till ett inferno av lemlästade människor.

Sedan dess har många av Michelet Paurus kollegor emigrerat.

– Jag valde att stanna för jag trodde att saker skulle bli bättre. Men det blev tvärtom. Nu hyser jag inte längre några förhoppningar om den närmaste framtiden, säger han.

Internationella givare har lämnat befolkningen åt sitt öde. De organisationer som anlände med katastrofhjälp till Michelet Paurus sjukhus efter jordbävningen åkte för flera månader sedan. Michelet Paurus säger att hot och våld mot sjukhuspersonalen har ökat markant efter att de försvann.

– Patienter som inte får behandling tar ut sina frustrationer på oss. En del tror att vi stjäl mediciner och medicinsk utrustning. Nyligen blev en av våra läkare misshandlad av anhöriga till en patient, berättar han.

Biståndsorganisationer vittnar om en “givartrötthet” gentemot Haiti, som redan innan förra årets jordbävning hade tagit emot motsvarande 120 miljarder kronor i bistånd sedan 2010 - utan att resa sig ur fattigdomen.

UNICEF:s kommunikationschef i Haiti, Ndiaga Seck, säger att FN-organet endast har fått in en tredjedel av pengarna de behöver för sina restaureringsprojekt i jordbävningsområdet.

Samtidigt är hela återuppbyggnaden beroende av internationella biståndsmedel. Enligt Les Cayes borgmästare Marie Rameau ligger ansvaret för att söka bistånd på den krisande regeringen.

– Kanske är ansökningarna inte klara eller så använder politikerna i Port-au-Prince pengarna. Min kommun har i alla fall inte fått någonting och därför står reparationsarbetet stilla, säger hon.

Som konsekvens bor tusentals människor kvar i improviserade tältläger. De arrangerar återkommande demonstrationer som sällan når nyheterna.

Många haitier kokar av frustration över stigande levnadskostnader och frånvarande politiker. I september rann bägaren över när premiärminister Ariel Henry meddelade att priserna på drivmedel skulle chockhöjas. Det genererade de största regeringskritiska demonstrationerna i Haiti på flera år.

Det var då banditgängen i Port-au-Prince började omringa bränsleterminalen Varreux, som står för 70 procent av landets elförsörjning, och Haitis största importhamn.

– Vi gör detta av en enda anledning: tvinga premiärminister Ariel Henry att avgå, sa gängledaren Jimmy “Barbecue” Chérizier i en radiointervju den 24 oktober.

Den 4 november rapporterade haitisk polis att de slutligen upplöst gängblockaden. Efter sig lämnade den bland annat rekordmånga haitier i akut hunger, enligt en FN-rapport. Särskilt hårt drabbade är områden som, i likhet med Les Cayes, till stor del är avskurna från omvärlden på grund av gängens aktiviteter.

Eftersom strömlösheten har lett till att vattenreningsverk och vattenpumpar stannat av befinner sig landet i en svår sanitär situation. Detta enligt Phillipe Eliscar som är ansvarig för den statliga vattenmyndighetens verksamhet i södra Haiti.

– Det värsta är att kolera har dykt upp på flera håll till följd av svårigheterna att få tag på rent vatten, skriver han i ett textmeddelande till OmVärlden.

Fram till den 2 oktober hade inte ett enda kolerafall rapporterats till Haitis hälsomyndighet på mer än tre år. Vid månadens slut låg statistiken på 3 429 och mörkertalet tros vara stort.

Michelet Paurus säger att prover från misstänkta fall av kolera ska sändas till Port-au-Prince men att vägen är blockerad av gäng. Den 3 november tog han emot sin första bekräftade kolerapatient.

– Vi i personalen har gått ihop för att köpa mat åt honom så att han kan återhämta sig. Han har ingenting. Hans anhöriga har inte heller mat, säger Michelet Paurus.

Fotografen James Buck bidrog med rapportering från Les Cayes.