Go to main navigation
Gunilla Carlsson

Foto: Johanna Henriksson

Briefing

De styr biståndsdebatten

Förra året listade OmVärlden de tio mäktigaste personerna i den svenska biståndsdebatten. Det blev en flitigt citerad lista. I år har vi gjort det igen. Vilka är nya på listan? Vilka har halkat ur? Vilka kämpar fortfarande för att ta sig in?

Utvecklingens drivkrafter, biståndets nytta, FN:s millenniemål och kampen för demokrati. Allt detta är en del av den så kallade ”biståndsdebatten”. En helt avgörande debatt eftersom den berör flera av mänsklighetens mest brännande överlevnadsfrågor.

För andra året i rad ställer OmVärlden därför frågan: Vem är Sveriges mesta opinionsbildare inom bistånd och utveckling? Vem sätter – direkt eller indirekt – dagordningen?

OmVärldens redaktion har frågat runt bland organisationer, debattörer och andra som arbetar med utvecklingsfrågor i Sverige. Vi har bollat alla namn som kommit in och ställt samman vår lista. Svaret är subjektivt och ovetenskapligt, men ger ändå en bild av den svenska debattens riktning. På listan finns personer från olika arbetsfält och både sådana som påverkar debatten indirekt och de som står mitt i den.

Efter förra årets lista fick vi massor av reaktioner och flera förslag på alternativa listplaceringar. Några som kontaktade oss tyckte att de själva borde varit med.

I princip hade vi kunnat göra en lista med 100 namn på, eftersom allt från klimatfrågor till detaljer inom styrningen av det svenska biståndet är en del av debatten, och alla som deltar i detta breda fält kan kvalificera sig för en plats på listan.

Det hindrar inte att det går att gradera insatserna under året. Och vi hoppas förstås att listan ska göra debatten mer levande när de som hamnade utanför i år tar sig i kragen och arbetar sig in på nästa års lista.

Nu vill vi ha respons! Har du synpunkter på våra val? Har du en egen lista? I så fall vill vi läsa den! Skriv till oss på redaktionen@omvarlden.se eller lägg in den på vår sida på Facebook.

Gunilla Carlsson, Foto: Johanna Henriksson
Nr. 1 Gunilla Carlsson, biståndsminister

Med sina uttalanden om att det måste bli mindre snack och mera verkstad i biståndet har Carlsson pratat till sig en nyförstaplacering. Redan förra året skrev vi att ingen biståndsminister före henne har lyckats skapa så mycket debatt om biståndspolitiken, och den motiveringen är om möjligt än mera giltig den här gången. När biståndsministern framträdde i Ekots lördagsintervju tidigare i år ledde det till veckor av intensiva diskussioner i tidningar, radio och tv. Hon har nu varit minister i nästan sex år och driver fortfarande samma linje som när hon tillträdde. Mer kontroll i biståndet. Revisioner och utvärderingar ska säkra att biståndet ger resultat. Och så stegvis mer fokus på näringslivets biståndsinsatser.

Hennes kritiker skulle säga att det är ett problem för ministern att debatten i första hand bygger på att aktivister och biståndsarbetare blir förbannade på hennes kritik av det traditionella biståndet. Men det är en irrelevant invändning. Så länge ingen klarar av att sätta en annan dagordning är det Carlsson som regerar på OmVärldens lista. Och i höst kommer den nya biståndspolitiska plattformen, så debatten lär fortsätta.

Hans Rosling, Foto: Elisabeth Toll
2. Hans Rosling, professor

Det är egentligen en orimlig tanke, att någon som arbetar med ”torra” ämnen som statistik kring hälsa och utveckling skulle kunna bli en av Sveriges – och världens – mest inflytelserika utvecklingsdebattörer, men med sin speciella pedagogik, sin energi och sitt outtröttliga arbete för att lyfta fram utvecklingens framgångshistorier har Hans Rosling lyckats med den saken.

Han är läkare, har arbetat på fältet i Afrika och var med och startade Läkare utan gränser i Sverige i början av 1990-talet. Senare drog han igång det pedagogiska verktyget Gap-minder och på senare tid har han förfinat sina statistiska presentationer och gjort dem ännu mera tillgängliga. Ett av hans anföranden på nätet har setts av över 4 miljoner personer. Som ende svensk placerade han sig nyligen på tidskriften Times lista över världens 100 mest inflytelserika.

Jan Eliasson, Foto: Johanna Hanno
3. Jan Eliasson, vice generalsekreterare , FN

”Hur ger man råd till någon som redan har gjort allt?” frågade en svensk toppdiplomat nyligen när han träffade Jan Eliasson under ett möte i Stockholm. Jan Eliasson har medlat mellan Iran och Irak, varit svensk utrikesminister, kabinettssekreterare, ambassadör, FN:s utsände i Darfur och arbetat med millenniemålen. För att nämna några få av alla uppdrag.

I sommar tillträder Eliasson som vice generalsekreterare för FN, den högsta befattning en svensk haft i världsorganisationen sedan Dag Hammarskjöld, och sedan utnämningen blev klar i våras har Eliasson synts mer än de flesta och talat om utvecklingsfrågor och FN:s framtid. Om han spelar sina kort väl under det första året i New York kan han säkert hamna ännu högre nästa gång.

I det här numret av OmVärlden berättar Eliasson mer om vad hans nya jobb egentligen går ut på.

Fredrik Segerfeldt, Foto: Timbro   Magnus Walan, Foto: Diakonia
4. Fredrik Segerfeldt, debattör, författare
Magnus Walan, senior policyrådgivare, diakonia

Biståndsdebattens två duracellkaniner. De driver helt olika linjer, men gör det med systematik, energi och gott humör som gör att de båda är med och sätter dagordningen för biståndsdebatten. Segerfeldt har gett ut minst två böcker under året, skrivit oändligt många debattinlägg, bloggar och twitteruppdateringar som alla drivit linjen att bistånd inte fungerar, endast frihandel och marknadsekonomi kan ge utveckling. Det ger honom en trygg plats på debattens yttersta högerkant, vilket i sin tur flyttar hela biståndsdebatten i den riktningen.

Walan är en av landets mest uthålliga lobbyister och många andra organisationer talar om att de borde skaffa sig en ”Walan”, någon som både syns i debatten och har ett brett nätverk av beslutsfattarkontakter, som dessutom bearbetas intensivt. Journalister och politiker berättar hur de i princip dagligen får mail eller mess eller ett samtal från Walan, och i den debatt som biståndsministern skapat om biståndets framtid är Walan en av de mest synliga.

Margot Wallström, Foto: Linda Håkansson
5. Margot Wallström, särskild representant, FN

Sveriges svar på Florence Nightingale gör snart sina sista arbetspass för FN och återvänder hem till Värmland. Wallström, med bakgrund som socialminister, EU-kommissionär och banktjänsteman, har under sin tid som FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter, i hög grad bidragit till att den frågan hamnat i centrum för biståndsdebatten. Mycket arbete görs förstås i det tysta, men faktum är att hennes förmåga att nå ut är nästan unik i svensk politik. Besöker hon Sverige står journalisterna på kö för att få ”exklusiva” intervjuer. När hon reser på konferens till Elfenbenskusten blir det ett jättereportage i tidningen Icon. När hon reser till Kongo blir det en dokumentärfilm.

Den organisation som tar hennes arbete i anspråk efter FN-uppdraget kan räkna med genomslag.

Désirée Pethrus, Foto: Kristdemokraterna
6. Désirée Pethrus, riksdagsledamot, KD

Länge var Gunilla Carlsson den enda från regeringsalliansens partier som profilerade sig i biståndsdebatten, vilket för många utomstående upplevdes som märkligt eftersom Moderaterna traditionellt varit det borgerliga parti som ägnat frågan minst uppmärksamhet. Under året har Kristdemokraternas Désirée Pethrus ändrat på den saken.

Först kritiserade hon Carl Bildt för hanteringen av fallet med de svenska journalisterna i Etiopien, sedan har hon gång på gång bidragit med argument och synpunkter i biståndsfrågor, ofta på tvären mot Moderaternas linje. Désirée Pethrus kommer från Stockholm och sitter i riksdagen sedan 2006.

Anna Ek, Foto: Svenska freds
7. Anna Ek, ordförande, Svenska freds

Uppdrag gransknings avslöjande om vapenaffärer med Saudiarabien placerade Svenska Freds och Anna Ek i debattens centrum. Men faktum är att Ek, som kommer från Gantofta utanför Helsingborg och har varit ordförande sedan 2007, under flera år tagit sig närmare och närmare opinionsbildartoppen. Hon är skarp, pedagogisk och rakt på sak – egenskaper som tar henne rakt igenom tv-rutan. Resultatet: få organisationer av Svenska Freds storlek är lika skickliga på att sätta dagordningen och koppla samman vapenexporten med de bredare utvecklingsfrågorna.

Johan Persson, Foto: Kontinent Agency   Martin Shibbye, Foto: Kontinent Agency
8. Johan Persson, fotograf
Martin Schibbye, journalist

Hur många i Sverige visste för ett år sedan var Ogadenprovinsen låg? Hur många kände till Etiopiens kränkningar av mänskliga rättigheter eller att Lundin Oil är verksamma där? De två journalisternas resa och fångenskap har satt fokus både på regionen och på frågan om biståndets roll i relation till demokratiutvecklingen i ett land. De är med andra ord indirekta makthavare i biståndsdebatten. Just nu väntar alla på att de ska kunna lämna in sin nådeansökan, men diplomatins kvarnar mal i tysthet och i skrivande stund tycks få veta var frågan befinner sig. De kan bli fria i sommar, men kanske dröjer det längre.

Johan Rockström, Foto: Stockholm resilience centre
9. Johan Rockström, professor, klimatdebattör

Han har länge varit en av landets ledande debattörer för hållbar utveckling. Som chef för klimatforskningsinstitutet Stockholm Environment Institute, SEI, och Stockholm Resilience Centre har han en solid bas. Genom böcker, debattartiklar och otaliga föreläsningar kombinerar han sitt ledarskap med en pedagogisk hållning där han berättar om tekniskt svåra frågor på ett enkelt och lättfattligt sätt. År 2009 utsågs han till Årets svensk av tidningen Fokus. Han har inte varit lika offentligt synlig på senare år när klimatfrågan kanat nedåt på dagordningen, men han tar ändå en plats på OmVärldens lista.

Charlotte Petri Gornitzka, Foto: Pawel Flato
10. Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör Sida

Förra året var Sidas generaldirektör inte med på listan. Då var biståndsorganet tyngt av interna organisationsförändringar och ständigt nya direktiv från den politiska ledningen på UD. Nu verkar läget stabilare, och Charlotte Petri Gornitzka tycks medvetet ha arbetat för att bli en röst i debatten. Som generaldirektör driver hon inte någon egen ”linje”, vilket gör det svårt att nå ut, men hon har höjt rösten och försökt blicka framåt och formulera var biståndet kommer befinna sig om några år, med näringslivet och nya aktörer som viktiga samarbetspartners.

 

Bubblare

Niclas Kjellström-Matseke, Foto: Svenska PostkodLotteriet
Niclas Kjellström-Matseke, vd Postkodlotteriet

Postkodlotteriet är utan tvekan en av raketerna i den svenska ”göra-gott-branschen”. Lotteriet, som drivs som ett bolag registrerat i Nederländerna, har gett miljarder till olika organisationer i det civila samhället. Som the Clinton Foundation, Nelson Mandelas Children’s Fund, UNHCR, WWF och Röda Korset.

På lotteriets extremt påkostade profilevent Leadership for Human Rights i Stockholm i maj framträdde vd:n Niclas Kjellström-Matseke som en Bill Gates eller en Percy Barnevik, med en tydlig ambition att själv vara en röst i debatten. Men vad vill han? Och vad vill lotteriet? Många frågor, få svar, men med de resurserna i ryggen måste vi nästan utgå ifrån att Kjellström-Matseke snart kan stå överst på den här listan.

Hanna Hellqvist, Foto: Johanna Hanno
Hanna Hellqvist, statssekreterare

Den före detta amatörskådisen Hanna Hellqvist har snabbt tagit sig in som en betydelsefull röst i debatten, vilket är ovanligt för någon på posten som statssekreterare. Som biståndsministerns högra hand har hon inte någon egen formell agenda, men framträder man på Timbroseminarier och säger att det helt saknas belägg för att biståndet gett någon positiv effekt får man räkna med att det blir debatt.

 

De som borde varit med

Kenneth Forslund, Foto: Socialdemokraterna
Kenneth Forslund, riksdagsledamot, S

Socialdemokraternas biståndspolitiske talesperson är ny på posten och har inte hunnit etablera sig i debatten. Men det största oppositionspartiet borde vara bekymrat över att man under ganska många år haft svårt att nå ut med sin hållning i utvecklingsfrågorna. Beror det på att man egentligen inte ligger så långt ifrån regeringen? Eller lider man av att det alltid finns någon vänsterpartist eller miljöpartist som kan inta en mer radikal hållning? Oberoende av vilket: Det är ett år tills nästa lista spikas och Forslund har tid att profilera sig.

Ulrika Årehed Kågström, Foto: Magnus Bergström
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Röda Korset

Chefen för en av landets största biståndsorganisationer borde vara med mer i debatten. Nu har Röda Korset hämtat sig från skandalen med Johan af Donners bedrägeri, så det duger inte längre som ursäkt. Men problemet är inte bara Röda Korsets. Snart sagt varenda chef för landets biståndsorganisationer ligger lågt och ägnar sig mer åt handfast biståndsarbete än att föra samtalet om utvecklingspolitikens framtid.

 

De som ramlade ur

Johan af Donner, fd kommunikationschef

Efter domen mot honom präglades hela utvecklingsdebatten av felsökeri och räddhågsenhet. Den effekten har klingat av nu.

Henning Mankell, författare

Jo, han är fortfarande en viktig röst, fattas bara annat med den läsekretsen, men konkurrensen var hårdare i år.

Birgitta Ohlsson, europaminister

Hon är fortfarande en av de mest synliga i regeringen, men Europafrågorna handlar inte självklart, och under de senaste åren knappast alls, om utvecklingsfrågor.

Carl Bildt, utrikesminister

Så ofta som Bildt syns i debatten borde han kanske vara kvar på listan, men under det senaste året har han mest släpats med i en dagordning satt av andra. Vare sig det rört krisen i Europa eller Lundin Oil.

Bertil Odén, biståndsnestor

Som författare och evig paneldeltagare spelar han fortfarande stor roll bakom kulisserna, men måste nog ta mer plats i själva debatten för att återta sin plats på listan.

Text: Jesper Bengtsson