Go to main navigation
Mur

Foto: AFP Photo/Samuel Kubani

EU beordrar att muren mot romer rivs

EU kräver att en mur som byggts för att separera romer från den övriga befolkningen i den slovakiska staden Kosice ska rivas. Men muren är enligt aktivister bara en av 14 liknande i landet, varav de flesta ska ha uppförts de senaste åren.

Den 30 meter långa och två meter höga muren byggdes i Kosice i juni i år, efter att delar av lokalbefolkningen hade anklagat romer för bilstölder och dåligt uppträdande. Kosice är Slovakiens näst största stad och är i år Europas kulturhuvudstad. Nu har dock EU meddelat stadens politiker att muren utgör ett brott mot de mänskliga rättigheter som ska gälla inom unionen.

Lokalpolitikerna i området hävdar dock att muren inte uppfördes för att separera romer, utan endast byggdes för att skapa trygga parkeringsplatser.

 Aktivister menar däremot att muren symboliserar den omfattande diskrimineringen mot romer i landet.

- Den här typen av murar utgör inte bara fysiska barriärer utan också psykologiska skiljelinjer, en illusion av att "vi" ska skyddas från "dem", vilket helt förhindrar romers möjligheter att bli socialt inkluderade, säger Dezideriu Gergely, chef för European Roma Rights Centre, ERRC.

Enligt Gergely finns det 13 liknande murar eller barriärer i Slovakien som syftar till att separera romer från den övriga befolkningen.

- Alla dessa måste bort. Både regeringen och de lokala myndigheterna måste lägga tid och energi på att utforma en inkluderande fungerande politik och bekämpa alla former av segregering.

Vissa av de murar som på senare tid har byggts i slovakiska städer har uppförts på privat mark av privatpersoner. Många har dock också byggts med offentliga medel. Internationella människorättsorganisationer har vid upprepade tillfällen krävt att alla murar rivs, men än så länge har ingen slovakisk regering sett till att så sker.

Kritiker menar att landets politiker offentligt talar om att minoriteternas rättigheter måste skyddas, men genomför väldigt få konkreta åtgärder för att minska diskrimineringen av de uppskattningsvis 400 000 romer som lever i landet. Den romska minoriteten utgör nästan en tiondel av hela Slovakiens befolkning. Liksom i flera andra östeuropeiska länder menar Slovakiens romer att de utsätts för en systematisk diskriminering på alla nivåer.

Vissa skolor i Slovakien och i andra länder bedriver en segregerad undervisning, med särskilda klasser för romska barn. Många av regionens romer lever i svår fattigdom, i vissa fall i kåkstäder eller i särskilda områden, som i staden Kosice.

De problem med kriminalitet som fattigdomen skapar har dock inte förbättras i de områden där murar har rests, enligt lokala medier. Aktivister menar därför att murarna inte fyller någon annan funktion än att förstärka klyftorna och fördomarna mot romer.

Laco Oravec vid den antirasistiska Stiftelsen Milan Simecka menar att murarna utgör mycket negativa symboler för en misslyckad politik.

- Murarna byggs alltid på platser där få insatser har gjorts för att öka inkluderingen av romer, säger han.

Det är ännu osäkert vad som kommer att ske med muren i Kosice. De lokala myndigheterna hävdar att den inte byggdes på grund av romerna, men påpekar samtidigt att den tillkom efter att mängder av klagomål hade kommit in från andra i lokalbefolkningen. De högsta myndigheterna i Kosice hävdar dock att muren har uppförts utan byggtillstånd och har meddelat att man inom kort kommer att ta ett beslut om den ska rivas eller inte.

Pavol Stracansky/IPS