Go to main navigation
Larver

Foto: Cecilia Lalander

Hälsa

Fluglarver förvandlar dynga till djurfoder

Genom att låta fluglarver äta gödsel kan man slå två flugor med en smäll. Larverna tar bort smittsamma bakterier som annars riskerar att spridas med gödseln och kan även användas som djurfoder. Det har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Makerereuniversitetet i Kampala kommit fram till.

Den bristande hanteringen av gödsel och latrinavfall ställer till stora problem i Ugandas huvudstad Kampala. Gödsel dumpas på gatorna och när regnet öser ned passar många på att utnyttja det för att skölja ur sina latriner. Människorna som bor i stadens dalgångar drabbas värst när det smutsiga vattnet rinner nedför kullarna och in i deras hus.

För att minska risken för smittspridning behöver avföringen från djur och människor tas om hand på ett bättre sätt. Därför har en grupp forskare från SLU och Makerereuniversitetet undersökt möjligheten att ta hjälp av maskar och larver.

Projektet riktade sig till små urbana lantbrukare med exempelvis en ko och två getter. Idén var att lantbrukarna skulle bli mer motiverade att ta hand om sin gödsel om de kunde få ut någonting av det.

Ett bra sätt att höja värdet på gödslet är att kompostera det med hjälp av den svarta soldatflugans larv. När larverna är fullvuxna kryper de ut ur kompostmaterialet för att förpuppas och kan då samlas ihop och användas som djurfoder. Samtidigt har gödselvolymen minskat betydligt och salmonellabakterier har försvunnit nästan helt.

Fluglarverna kan torkas och malas till ett mjöl som kan användas till foder i fiskodlingar och till uppfödning av grisar och höns, som ett bättre alternativ till fiskmjöl.

– En fördel med svarta soldatflugan är att den inte har någon mun som vuxen fluga. Den dras därför inte till mat och sprider inte smitta lika lätt som exempelvis husflugan, som söker sig till både komockor och serveringsfat i jakt på mat. Soldatflugans larver är också fetare än andra flugors eftersom den måste äta upp sig innan den blir vuxen fluga, berättar Björn Vinnerås, en av ledarna för forskningsgruppen.

Experimenten med fluglarverna utfördes i Sverige, men på Makereres försöksstation i Kampala användes vanliga maskar eftersom de lämpar sig bättre för komposter i liten skala. Enligt Björn Vinnerås har projektet varit lyckat. Maskproduktionen har tagits över av de tekniker som arbetat med försöket och man fortsätter att sälja maskar till intresserade lantbrukare.

Förhoppningen är att den produktiva gödselhanteringen framöver ska kunna drivas i större skala och att det ska finnas en entreprenör i varje by som kan producera smittofritt gödsel och djurfoder. Men för att det ska kunna ske behövs mer forskning. Bland annat behöver man komma tillrätta med risken för andra smittor förutom salmonella.

Idén att använda svarta soldatflugans larver är inte ny. I Kapstaden har man till exempel använt dem för att bryta ned slakteriavfall, men Björn Vinnerås känner inte till något fall där man har använt djurgödsel och humant latrinavfall i större skala.

Tycker inte folk att det är motbjudande att mata sina djur med larver och maskar från gödselhögen?

– Inte vad jag har hört. I områden med lantbruk går ju kycklingarna ändå runt i gödselhögarna och sprätter, och så har det ju varit i Sverige också, svarar Björn Vinnerås.

Projektet är finansierat av utrikesdepartementet som en del i deras satsning på global livsmedelsförsörjning.

Josefin Egerlid