Go to main navigation

Ekonomi

Globala institutioner når inte mål om fattigdomsbekämpning

En ny rapport som granskar globala ekonomiska institutioner visar på bristande demokratisk styrning och en bristande analys av hur världens fattiga påverkas av institutionernas arbete. Det menar den grupp av organisationer som arbetar med fattigdomsbekämpning och som står bakom rapporten.

I rapporten granskas multilaterala institutioner som har ansvar för att förbättra regleringen av det internationella finansiella systemet.

Världsbanken och Internationella valutafonden ligger bäst till i jämförelsen medan rapporten visar på stora brister inom olika organ som arbetar med internationell beskattning, G20- gruppen som representerar nitton av världens största ekonomier, samt FSB som är ett forum för finansiell stabilitet.

Den 68-sidiga studien, med titeln "Global Financial Governance & Impact Report", är gjord av Washingtonbaserade New Rules for Global Finance Coalition. Enligt rapporten är det sammantagna resultatet "mycket nedslående".

"En för stor del av de inflytelserika globala finansiella institutionernas styre är ad hoc, icke-transparent, icke-inkluderande och präglat av ansvarslöshet," skriver koalitionen där bland annat biståndsorganisationen Actionaid, Sydafrikanska institutet för internationella frågor och skuldavskrivningsnätverket Jubilee USA ingår.

Även om arbetet med fattigdomsbekämpning lyfts fram inom institutioner som Internationella valutafonden och Världsbanken så finns det stora glapp mellan ord och handling, enligt koalitionen.

"Alla har fortfarande långt kvar innan det kan slås fast att de starkt bidrar till en rättvis och hållbar utveckling", enligt rapporten.

– Problemet är att alla rika länder representeras i dessa institutioner, men oftast inte de länder som drabbas hårdast av nya bestämmelser. Det är ett faktum som förklarar institutionernas misslyckande med att förändra situationen för människor i fattiga länder, säger Jo Marie Griesgraber, från New Rules for Global Finance Coalition.

Enligt många experter orsakades den globala finanskrisen 2008 av brist på reglering av finansmarknaden - en konsekvens av en nyliberal politik som förts av bland annat Internationella valutafonden och Världsbanken sedan 1980-talet. I kölvattnet av krisen beslutade världens ledare om att införa ökad reglering av finansmarknaden. G20 ersatte G8 som ett centralt forum för den finansiella politiken och bland annat Financial Stability Board, FSB, skapades för att utveckla globala finansiella regleringar och främja stabilitet.

I rapporten undersöks hur väl de internationella organen lyckas med exempelvis öppenhet i den interna styrningen och i hur hög grad fattiga länder medverkar i beslutsprocesserna - och om "en rättvis och ekonomiskt hållbar global utveckling" främjas.

I studien får Världsbanken och Internationella valutafonden högst betyg gällande öppenhet och transparens, medan G20-gruppen får lägst betyg. Internationella valutafonden får betyget något över medel och något bättre än Världsbanken i fråga om inkluderande, medan valutafonden och organen som arbetar med internationell beskattning rankas mycket lågt i fråga om ansvarstagande. Detta med hänvisning till att skatteparadis, med summor som beräknas till mellan 21 och 32 triljoner dollar, är ett problem som inte har tagits itu med.

Etableringen av FSB beskrivs som positiv i rapporten, genom att FSB bland annat arbetat för att minska kostnaderna för internationella pengaöverföringar mellan migranter och släktingar i deras hemländer.

Världsbanken är dock starkt kritiska till den nya studien.

– Denna rapport är mycket bristfällig, och lyfter inte fram våra enorma framsteg när det gäller öppenhet och vårt starka fokus på ansvarstagande, säger David Theis, talesperson för Världsbanken.

Han tillägger att banken rankades högst i fråga om transparens tillsammans med det brittiska biståndsorganet DFID år 2012 i "Aid Transparency Index".

Jim Lobe/IPS