Go to main navigation

Genmäle UD-tjänsteman:

”Inga fel i UD-rapport”

Baserat på ett beslut i regeringskansliet fick jag 2012 i uppdrag av UD:s expeditionschef att utvärdera den administrativa delen av UD:s bidragshantering. Uppdraget hade godkänts av bland annat de enheter som direkt skulle utvärderas.

I artikeln ”Hemlig rapport granskades inte”, i OmVärlden nummer 8:2013, framställdes min rapport om utvärderingen på ett felaktigt sätt vilket riskerar att skada dess trovärdighet och därmed indirekt UD:s verksamhet. Mina förslag ligger nu till grund för det nödvändiga och omfattande förbättringsarbete som UD påbörjat för att öka den inre effektiviteten och kvaliteten. Detta arbete får inte förlora momentum.

I artikeln framställdes jag personligen som någon som ensam gick omkring i korridorerna på UD och intervjuade medarbetare, missförstod allting och sedan skrev en rapport som var så dålig att den underkändes av min chef och hemligstämplades.

Som saken nu har blivit måste jag bemöta felaktigheterna trots att realiteterna redan framgår i rapporten.

  • Syftet med reformen att överföra vissa uppgifter till Kammarkollegiet och Sida var enligt Stabsutredningen och BP09 ”att frigöra resurser inom RK som möjliggör en koncentration på myndighetens huvuduppgifter utan att detta medför negativa effekter för kvalitet och resurseffektivitet”. Jag och nästan alla intervjuade ansåg att några arbetstids/-kraftsresurser inte hade frigjorts. Med min underrubrik, //Resurserna som försvann//, menade jag att de resurser som skulle frigöras på sin höjd ”försvann tillbaka” in i UD:s bidragsadministration.

 

  • Intervjufrågorna togs fram i samarbete inom Ekonomienheten (EKO) och vi var alltid två personer från EKO som gjorde intervjuerna.

 

  • Upplägget var inte sådant att min chef skulle ”godkänna” eller ”underkänna” min rapport. Jag hade presenterat rapporten inom EKO i tidigare versioner, till exempel redan den 15 april. Versionen //Delrapport 2(2) – reviderad// den fjärde september 2013 var inte ett utkast. Jag ansåg mig då i princip klar men tanken var att jag eventuellt skulle göra vissa justeringar efter enheternas faktagranskning. Denna tanke kullkastades dock bland annat av att media fick kännedom om rapporten vilket, som jag förstått det, tvingade fram en tidigare registrering av denna. Rapporten var inte heller hemlig, däremot fanns en av mig hemligstämplad bilaga.

 

  • Jag anser inte att min rapport innehåller ”allvarliga fel och missförstånd”. Enheternas synpunkter, som jag tagit del av, hade inte lett till några väsentliga justeringar i rapporten.

 

F.d. utvärderare i UD

 

OmVärlden svarar:

 

Utvärderarens rapport fick stort genomslag när den läckte till media i höstas. Men trots att den var kraftigt ifrågasatt inom UD redovisades inte detta tydligt i media. Vi vet i dag att flera redaktioner hade tillgång till den skriftliga kritiken från UD:s enheter men valde att bortse ifrån den.

 

OmVärlden tar inte ställning till vem på UD som har rätt i sak, men vi anser att det var viktigt att även de som varit kritiska till rapporten fick komma till tals. Vi anser också att det fanns formuleringar i rapporten som lätt kunde missförstås, speciellt när de exponerades i medier och var tagna ur sitt sammanhang. Till detta hörde rapportens underrubrik ”Resurserna som försvann”.

 

Dessutom var rapportens status oklar. Trots upprepade försök fick vi inga entydiga uppgifter om vad detta var för slags rapport och om det var den slutgiltiga versionen. Vår uppfattning är att den var ett arbetsdokument men att UD:s interna arbetsprocess stördes av att rapporten läckte till medier innan de berörda enheterna hade fått säga sitt.

 

Anki Wood, Chefredaktör

Nils Resare, Redaktionschef