Go to main navigation

Kändisfaktor

Kändistrend på gott och ont

Hjälporganisationerna är beroende av medieuppmärksamhet. Det är kändisarna med. Frågan är om samarbetet sätter fokus på sakfrågorna – eller avleder det.

Publiciteten retade upp författaren Henning Mankell, som bott i Afrika på deltid de senaste 30 åren. I en krönika i förra numret av OmVärlden skrev han att bilderna gjorde honom "illamående" eftersom kändisarna i hans tycke "har tagit över som företrädare vid behandling eller beskrivning av afrikanska problem".

Kajsa Claude, tidigare pressekreterare på Action Aid och konsult på pr-byrån Westander där hon jobbade med hjälporganisationer, håller inte med:

–  Om en känd person kan sätta fokus på en viktig fråga, som situationen i Darfur, är det bara positivt. Sedan är det upp till bland andra journalister och kunniga personer som Mankell att förklara sammanhanget, säger hon.

Ulrika Årehed Kågström, biträdande generalsekreterare för Svenska röda korset och ordförande för Världens barn, är inne på samma linje:

– Vi vill ha företrädare som kan bidra på olika sätt. Man är inte diskvalificerad bara för att man är känd. Det finns kända personer som är oerhört kunniga, engagerade och intresserade. Och att de har lättare att nå ut till allmänheten är ett faktum.

Att kändisar lånar ut sina ansikten för ädla syften är inget nytt. Redan 1953 utsåg Unicef sin första goodwill-ambassadör – skådespelaren Danny Kaye.

Numera har organisationen 6 svenska och drygt 20 internationella ambassadörer. I laguppställningen trängs Lill Lindfors och Mark Levengood med Ricky Martin och drottning Rania av Jordanien. Inom FN-systemet finns omkring 180 goodwillambassadörer med namn som David Beckham och Nicole Kidman på listan.

I dag har det, enligt New York Times, blivit så vanligt att hjälporganisationer spelar ut kändiskortet att det i USA växt fram egen industri där pr-konsulter dammsuger Hollywood på jakt efter internationella stjärnor med passande profil.

Nivåskillnaden i engagemanget är dock stor. Tv-stjärnan Oprah Winfrey satsar varje år hundratals miljoner ur egen ficka medan skådespelerskan Scarlett Johansson har hittat ett annat sätt att dra in pengar. Hon samlade in drygt 230 000 kronor till Oxfam genom att erbjuda en dejt till den som kom med högsta budet i en eBay-auktion. Johansson har också varit i Asien och besökt organisationens utbildningssatsning för unga kvinnor.

Samtidigt gör hon reklam för Dolce&Gabbana-läppstift i annonser där hon är stajlad som Marilyn Monroe.

Sänker det Scarlett Johanssons trovärdighet i de frågor som Oxfam jobbar med?

Absolut inte, tycker Kajsa Claude:

– Jag ser det snarare som ett symptom på en kändiskultur som kanske inte är den sundaste, men det är inte hjälporganisationernas uppgift att sanera den.

Däremot måste man ställa samma krav på kändisarna som alla andra som jobbar för en hjälporganisation. menar hon.

– Att de måste vara pålästa och veta vad de pratar om.

Andreas Utterström