Go to main navigation
.

Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII.

Foto: Jessica Segerberg

Insamlingar

Risk för ytlighet vid insamlingar i sociala medier

Sociala medier har gett oss nya sätt att samla in och skänka pengar, men också allt fler kortsiktiga insamlingar. Risken är att vi får ett ytligt förhållningssätt. – Etablerade organisationer måste bli bättre på att prata om vikten av ett långsiktigt arbete, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare på Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII.

Sociala medier har gjort det lätt att själv komma på bra initiativ för att samla in pengar till behövande. Enligt Maria Ros Jernberg var trenden tydlig i julas då många valde att starta egna insamlingsprojekt. Ett exempel är Facebookeventet ”Kristian åker till Filippinerna”. En man lade upp bilder och berättelser från sina tidigare resor till Filippinerna och de som ville bidra med pengar inför hans kommande resa för att hjälpa till efter tyfonen Haiyan kunde göra det genom att föra över pengar till hans privata Swedbankkonto. Under resan visade han sedan för sina cirka 1 000 följare hur pengarna användes i hjälparbetet.

Kristians så kallade event spreds snabbt och det var inte det enda med stort genomslag. En kvinna i Karlskrona startade även hon en insamling på Facebook. 

 Insamlingen ”En stödjande hand” gick ut på att människor kunde köpa presentkort som sedan lämnades in till kyrkan. Presentkorten delades efter det ut till hemlösa och utsatta människor i Karlskrona kommun.

Maria Ros Jernberg tror att den här typen av insamlingar fungerar bra eftersom det ger en närhet till givandet, men hon påpekar att det även finns en risk.

– Jag tycker det är viktigt att givandet ska kännas bra och meningsfullt. Det är en förutsättning för att människor ska ge. Men den här formen av nya initiativ får inte leda tillbaka till ett välgörenhetssamhälle där jag som har det lite bättre ska ge någonting till dem som har det lite sämre, helst personligen för att sedan i extremfallet ta ett foto och lägga upp på Facebook. Om vi kommer till den ytligheten har det gått för långt.

Frivilligorganisationernas insamlingsråd är en branschorganisation som har i uppgift att öka förtroendet för givande och stärka förutsättningarna att samla in pengar. Bland deras medlemmar finns några av civila samhällets största organisationer. Alla medlemmar har ett 90-konto, vilket innebär att de måste uppfylla vissa krav och kontrolleras av Svensk insamlingskontroll varje år. 

Men att Facebookinsamlingarna inte har något 90-konto eller kontroll verkar inte ha påverkat människors vilja att skänka pengar till projekten.

Maria Ros Jernberg ser trots allt inte de privata insamlingarna som ett hot för etablerade insamlingsorganisationer. De privata initiativen är ofta en kortsiktig lösning utan långsiktiga mål, någonting som kan vara positivt på många sätt, men som inte löser de grundläggande problemen i samhället.

– Om man kan kombinera det engagemanget med den kunskap och kompetens som etablerade organisationer har om långsiktig förändring skulle resultaten bli jättebra. Där måste vi våga tänka nytt och släppa in en ny form av engagemang.

Formuleringar som ”när du skänker pengar går minst så här mycket fram” har gjort att branschen själv försatt sig i en situation där människor kan förvänta sig ett snabbt resultat, tror Maria Ros Jernberg.


– Vi måste försöka locka med olika delmål för att skapa en nyfikenhet, det är vår egen hemläxa inom branschen. Det är en otjänst att bara prata om hur många skolor vi har byggt. Att bygga en skola är ingen lösning om barnen inte kan komma dit på grund av andra hinder. Det kan vara krav på skoluniform som familjerna inte har råd med, eller att familjen är så fattig att barnen måste jobba, säger Maria Ros Jernberg.

Med delmål menar hon att låta givaren vara uppdaterad och delaktig i projektets alla steg, samtidigt som man informerar om hur det kommer påverka utvecklingen på längre sikt. Då tror hon att känslan av delaktighet blir större, vilket skulle öka förtroendet för organisationen och viljan att skänka pengar. 

Nyckelorden för framtiden är enligt Maria Ros Jernberg ”engagemang och effekt”. ”Engagemang” för att organisationer måste börja se att engagemanget har bytt skepnad och inte alltid behöver betyda att någon deltar i en arbetsgrupp, utan att det finns andra sätt som inte kräver lika mycket tid.

Till exempel har Röda Korset tagit fram en tjänst där man kan donera sin facebookstatus till dem vid en katastrof. Det innebär att de kan använda en persons Facebooksida för att lägga ut sitt budskap om en katastrof inträffar. ”Effekt” för att branschen har en utmaning att hitta rätt kommunikationsmedel som är tillräckligt snabba och spännande, men som också gör det möjligt att prata om ett mer långsiktigt arbete.

– Vi måste sätta in givandet i ett sammanhang och visa på vikten av ett långsiktigt arbete, och det är viktigt att givaren får känna sig delaktig i det arbetet.

Stina Bergdal