Go to main navigation
Invånare i staden Mitrovica i norra Kosovo närmar sig en vägspärr. Konflikten i den delade staden har åter blossat upp under sommaren.

Invånare i staden Mitrovica i norra Kosovo närmar sig en vägspärr. Konflikten i den delade staden har åter blossat upp under sommaren. Sidas försök att bygga en multietnisk högskola har mött många utmaningar.

Foto: Ivan Milutinovic / Reuters

Kosovo

Svensk samarbetspartner tvingades till kontakter med maffian

Konflikten i den delade staden Mitrovica i norra Kosovo har åter blossat upp. Efter ett försök att stoppa maffians illegala gränshandel mördades en kosovoalbansk polis och våldsamma upplopp utbröt. Mitt i detta oroliga område försöker Sida bygga en multietnisk handelshögskola. För att göra det möjligt krävdes att den holländska samarbetspartnern förankrade bygget hos den lokala maffians företrädare.

Floden Ibar, som delar staden Mitrovica, har blivit något av en symbol för den frusna konflikten mellan Kosovos albanska majoritet och den serbiska delen av befolkningen. Tolv år efter Kosovokriget är det fortfarande vattentäta skott mellan invånarna på den södra sidan, som styrs från Pristina, och den norra sidan som i hög grad är laglöst land kontrollerat av maffiabossar och smugglare med ett begränsat inflytande från regeringen i Serbien.

På båda sidor av floden bygger nu den holländska organisationen Spark, med finansiell uppbackning från Sida, en ny handelshögskola. Skolan är sedan ett par år inhyst i hyrda lokaler på den norra respektive den södra sidan. Undervisningen, som helt sker på engelska, har hittills varit så eftertraktad att Spark och Sida har beslutat sig för att bygga egna lokaler. Vid den senaste antagningen sökte 450 studenter från Kosovos alla etniska grupper till skolan.

På den norra sidan har organisationen köpt en tomt, fått bygglov och upphandlat en entreprenör. Enligt Yannick du Pont, som är chef för Spark, är alla hinder nu undanröjda och bygget kommer att starta inom kort. Den senaste tidens våldsamheter kommer inte att hindra planerna.

– Jag är säker på att vi kan börja bygga i morgon utan problem. Vi har fått grönt ljus från båda sidor av floden. Till och med de mer radikala ledarna har godkänt bygget, säger han.

Byggplanerna har föregåtts av ett långvarigt förankringsarbete. Under de sex år Spark har haft sitt kontor i Mitrovica har man diskuterat skolplanerna med alla personer som har något inflytande i området. I det ingår även ledarna för maffian.

Korruptionen i området har också försenat bygget.

– Det tog väldigt lång tid att få bygglov eftersom många krävde mutor eller försökte utöva politisk påtryckning på oss. Om vi hade gått med på att betala hade vi förmodligen haft bygglovet på en vecka, säger han.

Yannik du Pont tror nu att alla hinder ska vara undanröjda. Ingen makthavare, på någon sida av floden, har något att vinna på att försöka stoppa bygget. Snarare kommer bygget generera tillväxt i en stad med skyhög arbetslöshet, hävdar han.

Vid tidigare oroligheter i området har handelshögskolan och Sparks verksamhet varit fredad. År 2006, när många serber fick sina hus nerbrända och drevs ut ur Kosovo, informerades Spark i förväg om att inget skulle hända med deras verksamhet.

– Vi har numera studenter som är barn till viktiga politiska ledare på båda sidor. Vi har också studenter från konservativa familjer och från familjer som har en öppen inställning mot väst. Hittills har vi överlevt fem olika oroligheter, säger han.

På Sida är man väl medveten om riskerna med skolprojektet. Enligt Susanne Matsson, som handlägger utbildningsbiståndet för Sida i Pristina, har handelshögskolan så stor potential att Sida ändå har valt att stötta verksamheten.

– De har nått bra resultat så här långt. Studenter från båda sidor har själva tagit initiativ till gemensamma aktiviteter. Även lärare, från båda sidor, vågar korsa floden vilket annars kan vara svårt, säger hon.

Sommarens oroligheter har gjort läget mycket spänt i Mitrovica. Tyska medier rapporterar att ryska legosoldater har kommit till den serbiska sidan för att skydda området från vad man tror är ett försök till albanskt maktövertagande.

Gnistan som i slutet av juli fick konflikten att åter blossa upp var ett albanskt försök att stoppa den illegala gränshandeln. När den kosovo-albanska polisen närmade sig gränsen besköts de av serbiska krypskyttar och en polis dödades. Senare brände serbiska rebeller ner gränsövergångarna till Kosovo.

Detta fick Natostyrkan Kfor att komma till platsen. De fick kontroll över situationen och arbetar nu med att stoppa all illegal gränshandel i området. Detta har upprört de grupper som sedan länge lever gott av den lönsamma smugglingen till Kosovo. Alltifrån vapen, bensin och vanliga matvaror smugglas momsfritt denna väg till Kosovo.

Militära analytiker varnar nu för en farlig situation när den illegala handeln stryps. Maffian i området har mycket pengar och makt. Bland annat anklagas de för att hyra in stora mängder demonstranter och upploppsmakare för att pro-testera mot det kosovoalbanska styret.

Nils Resare