Go to main navigation
Etiopien

Addis Abeba. Tusentals demonstranter på gatorna i Etiopiens huvudstad den 2 juni 2013 kräver stärkt demokrati, reformer och att alla politiska fångar ska släppas.

Foto: Stringer/AFP/TT

I fokus

Svidande kritik mot biståndsgivarna i Etiopien

Sedan i maj sitter en svensk medborgare häktad i Etiopien. Mannen, som är chef för en svenskfinansierad hjärtklinik, greps på oklara grunder i en stor arresteringsvåg i maj. Biståndsgivarna i Etiopien får nu svidande kritik för att de inte aktivt försöker stoppa de ständiga övergreppen i landet.

Den 11 maj greps en svensk man i 60-årsåldern på flygplatsen i Addis Abeba. Mannen var på väg till sitt hem i mellansverige. Varken UD eller hans juridiska ombud har fått veta vad han anklagas för. Den etiopiske åklagaren har begärt ytterligare tid för sin utredning men efter mer än tre månader är det fortfarande oklart när och om han kommer att väcka åtal.

Enligt etiopiska medier greps mannen under en arresteringsvåg där sammanlagt 63 affärsmän och en rad tjänstemän vid Etiopiens skattemyndighet blev frihetsberövade. Tidningarna uppger att de gripna är misstänkta för korruption och ekonomisk brottslighet.

Den svenske mannen är chef för en hjärtklinik i Addis Abeba som har finansierats med biståndsmedel från Swedfund. Han är född i Etiopien, men har utbildat sig, bott och arbetat i Sverige. Mannen anses vara en framstående hjärtkirurg och är initiativtagare till Etiopiens första och enda hjärtklinik.

Arresteringarna i maj är ett i raden av massgripanden i Etiopien. Sedan 2005 har tiotusentals journalister, politiker, biståndsarbetare och människorättsaktivister frihetsberövats på oklara grunder. Förutom den svenske hjärtkirurgen har ytterligare tre svenskar fängslats eller arresterats i Etiopien under senare år. I juli 2013 greps den svenske miljöpartisten Mohamud Dayib i delstaten Ogaden och den 1 juli 2011 greps och fängslades journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Dessa tre har alla släppts.

Frihetsberövandena har bland annat motiverats med en hårt kritiserad antiterroristlag och en lag som i praktiken förbjuder allt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i landet.

Enligt de människorättsorganisationer som, trots omständigheterna, har lyckats rapportera från Etiopien förekommer det tvångsförflyttningar, utomrättsliga avrättningar och tortyr i flera delstater.

Trots detta är den etiopiska staten den största mottagaren av internationellt bistånd i världen. Det ökade våldet och inskränkningarna i de medborgerliga rättigheterna, har inte inneburit något avtagande stöd från omvärlden. Nu möts biståndsgivarna i Etiopien av hård kritik från människorättsorganisationen Human Rights Watch. De menar att givarna inte har fäst tillräckligt stor vikt vid övergreppen. Trots att organisationen har publicerat en rad dokument som beskriver manipulation med biståndet fortsätter pengarna att komma.

– Jag är bekymrad över hur givarna bagatelliserar de allvarliga människorättsproblemen i Etiopien. Efter 2010 kan de inte längre skylla på okunskap. Det finns bara två möjligheter – antingen väljer de medvetet att ignorera fakta för att inte äventyra sina biståndsprojekt eller så väljer de att inte tro på våra rapporter, säger Leslie Lefkow som är biträdande Afrikachef på Human Rights Watch.

Human Rights Watch första observationer av missförhållanden med biståndet i Etiopien gjordes under valkampanjen 2009. Efter det har ett flertal rapporter publicerats och de har gjort flera fältstudier.

Organisationen har funnit att regimen utnyttjar biståndspengarna för sina egna politiska syften – ibland för att förtrycka minoriteter och oliktänkande. Till exempel har byar som ansågs vara oppositionella, och anhängare av oppositionen, förnekats livsmedelshjälp, gödningsmedel, utsäde och möjlighet att få tillgång till statlig service och statliga jobb.

Human Rights Watch har konsekvent begärt att givarna ska göra en omfattande oberoende granskning och noga undersöka hur biståndspengarna används. Detta har givarna också lovat, men hittills har undersökningen inte genomförts.

 – Det är mycket frustrerande. Vi har krävt att de ska genomföra en oberoende undersökning i tre år nu, men givarna försöker hela tiden kringgå denna fundamentala fråga, säger Leslie Lefkow.

Chefen för det svenska biståndet i Etiopien, Anneka Knutsson, har en annan uppfattning.

– Givarsamordningsgruppen i Etiopien tog de här rapporterna på väldigt stort allvar. Gruppen gjorde några resor och tittade på alla de områden där det fanns anklagelser. De hittade människor som berättade anekdotiskt om övergrepp, men de såg ingenting systematiskt. Men detta är allvarligt och man måste hålla ögonen på det, säger Anneka Knutsson som är Sveriges biståndsråd i Etiopien.

Världsbanken, som är en av de största givarna i Etiopien, har också försökt utreda anklagelser om övergrepp. I våras genomförde de en förstudie i Gambellaregionen i Etiopien. Vad de kom fram till är inte helt känt men den kommission som var på plats rekommenderade att en stor oberoende undersökning skulle genomföras omedelbart. Detta fick Etiopiens representant i Världsbanken att gå i taket. Han lämnade in en protest och motsade sig att en granskning gjordes. Detta ledde till en stor diplomatisk strid inom banken och inte förrän i juli i år backade landet från sin position. Men det är fortfarande oklart om Världsbankens team kommer att beviljas inresetillstånd och om de kommer att få möjlighet att genomföra en meningsfull undersökning på plats.

Nils Resare

Läs mer: Världsbanken har bidragit till tvångsförflyttningar