Go to main navigation
Etiopien

Foto: Eric Lafforgue

Protest. Två män från mursifolket har placerat sig framför en schaktmaskin i Omodalgången i Etiopien. Mursifolket tvångsförflyttas och de som protesterar straffas hårt.

Etiopien

Foto: Dominic Harcourt-Webster/Robert/TT

Bevattningsprojekt i Ogaden. Världsbankens och andra givares insatser som varit avsedda att förbättra livsvillkoren har i stället bidragit till regimens brott mot de mänskliga rättigheterna.

Etiopien

Världsbanken har bidragit till tvångsförflyttningar

Världsbankens biståndssatsningar i Etiopien bidrar till tvångsförflyttningar, sexuellt våld och förtryck. Det hävdar den amerikanska tankesmedjan Oakland Institute i en rapport. Sverige har tidigare stött ett av de kritiserade programmen.

Sedan flera år genomför den etiopiska regeringen en kontroversiell folkomflyttningspolitik, det så kallade ”villagization”-programmet. Målet är att förflytta 1,5 miljoner människor för att ge utrymme åt storskalig kommersiell odling. I vissa fall överlåter regimen marken till utländska företag.

Biståndsgivarna i Etiopien har officiellt tagit avstånd från denna politik eftersom den anses alltför brutal. Det finns åtskilliga vittnesuppgifter på hur den etiopiska armén har genomfört förflyttningarna med våld och tvång. Sexuellt våld ska också ha förekommit. Särskilt hårt har politiken slagit mot de minoriteter som försörjer sig på boskapsuppfödning.

I en rapport från Oakland Institute kopplas Världsbankens och andra stora givares satsningar ihop med tvångsförflyttningarna. Insatser som varit avsedda att avhjälpa svält och annan akut nöd har i själva verket bidragit till regimens brott mot de mänskliga rättigheterna. Särskilt hård kritik får Världsbanken för programmet Protection of Basic Services, PBS, som stöttas av flera givarländer.

PBS är ett slags budgetstöd till landets regionala myndigheter. Insynen i hur dessa myndigheter använder pengarna är mycket dålig och Oakland Institute menar att pengarna direkt och indirekt utnyttjas av myndigheterna för sina kontroversiella folkförflyttningar.

– Det är uppenbart att givarna blundar för de massiva övergreppen mot de mänskliga rättigheterna i landet. Det är chockerande, inte minst med tanke på att det är givarnas egna program som gör att kränkningarna inträffar, säger Anuradha Mittal på Oakland Institute.

Världsbanken driver också programmet Productive Safety Net Program, PSNP, som Oakland Institute kritiserar på liknande grunder. Under åren 2005 till 2010 bidrog Sverige till detta med totalt 23 miljoner kronor. Men det svenska stödet förlängdes inte efter ett regeringsbeslut 2009. Sida fick då i uppdrag att helt undvika insatser via den etiopiska regeringen och i stället gå genom alternativa kanaler. Regeringen ville också stoppa stödet till livsmedelssäkerhet, vilket PSNP var ett exempel på.

Regeringens beslut kom i samband med att läget i Etiopien allvarligt hade försämrats och två nya lagar hade införts. Dessa lagar, i kombination med de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna, fick regeringen att helt strypa stödet som går via de etiopiska myndigheterna. Enligt regeringsbeslutet skulle det kvarvarande svenska biståndet främst gå till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter. Men i och med att detta numera är förbjudet i landet har de organisationer som utför arbetet delvis tvingats omformulera målsättningen med sina insatser.

Många fortsätter dock att i praktiken göra samma arbete som tidigare.

Nils Resare

 

Fakta Etiopien

 Etiopien är världens största mottagare av bistånd. Varje år tar landet emot omkring 3,5 miljarder dollar, vilket är 50–60 procent av landets statsbudget. Under 2013 beräknas Sveriges bistånd uppgå till 100 miljoner kronor.