Go to main navigation
Soldater

Foto: Jeffrey Duran

I fokus

Väpnade konflikter kan få del av biståndet

Allt flera givarländer vill använda bistånd för att fylla hålen i sina nationella försvarsbudgetar. De regler som i dag hindrar givarna från detta är satta under hård press och kan komma att avskaffas 2015. Efter det riskerar betydligt mer bistånd att gå till väpnade insatser.

OECD:s regelverk, som styr hur givarländerna får använda sina biståndspengar, blir alltmer ifrågasatt. Länder som Storbritannien, USA och Nederländerna trycker på för att olika former av säkerhetsinsatser och fredsbevarande operationer i utvecklingsländer ska få finansieras från biståndsbudgeten.

I dag är inte detta tillåtet på grund av ett beslut i OECD:s biståndskommitté DAC.

DAC:s regelverk har i hög grad kommit till för att hindra stora givarländer som USA från att styra om alltför mycket bistånd till militära insatser.

Risken är stor att de annars äter upp satsningar på fattigdomsbekämpning. Men dagens regelverk gäller bara fram till 2015 då FN:s milleniemål ska vara uppfyllda. Därefter är det oklart vad som kommer att gälla. Än så länge saknas det beslut om en förlängning av de nuvarande reglerna.

I flera OECD-länder pågår det en intensiv debatt om det nuvarande regelverket. I Storbritannien har premiärminister David Cameron tydligt sagt att han är beredd att finansiera vissa försvarsutgifter med bistånd. Argumentet är att det är svårt att skapa utveckling om det inte råder säkerhet i ett land.

Ashley Jackson, forskare i utvecklingsfrågor på Overseas Development Institute i London, håller med om att säkerhet är ett nödvändigt villkor för att skapa utveckling. Men samtidigt hävdar hon att försvarsinsatser är ett av de minst effektiva sätten att använda biståndspengar på. Det råder en stor brist på transparens i denna typ av insatser.

Ashley Jackson har bland annat undersökt några av de säkerhetsinsatser som USA och Storbritannien har genomfört i Irak och Afghanistan.

– När dessa insatser har utvärderats ser man att mycket av pengarna försvinner i korruption. Ibland tycks de ha försökt lösa konflikter genom att slänga pengar omkring sig. Pengarna hanteras av aktörer som inte är inriktade på att bekämpa fattigdomen, säger hon.

Enligt Ashley Jackson finns det i dag ett starkt tryck på DAC att åter lätta upp reglerna för försvarsrelaterade insatser. Senast det skedde var 2004 efter en långvarig kampanj från flera länder. I framtiden tror hon att betydligt mer biståndspengar kommer användas till militära ändamål.

OECD:s biståndskommitté, DAC, har märkt att vissa givarländer har förändrat sin inställning till biståndsfinansierade militära satsningar. Enligt chefen för DAC:s enhet för datainsamling, Yasmin Ahmad, händer det också att vissa länder försöker räkna in olika militära insatser i smyg. Detta sker ofta genom att de benämner insatserna på ett vilseledande sätt.

DAC har då till uppgift att granska om de redovisade projekten uppfyller villkoren i regelverket. Ibland får biståndskommittén ägna sig åt ett slags detektivarbete för att förstå vad som egentligen ligger bakom de kortfattade beskrivningar som givarna använder för att beskriva sina projekt. Ofta tvingas de besöka OECD:s medlemsstater för att utreda tveksamma fall.

När DAC: s personal upptäcker att ett land har försökt redovisa otillåtna militära projekt ber de givarländerna att plocka bort dem från biståndsredovisningen. Detta är något som i allmänhet ogillas.

– Det blir en hel del konfrontationer med sekretariatet när sådana försök görs, säger Yasmin Ahmad.

Hon vill inte peka ut vilka länder som är de värsta syndarna mot DAC:s regler men det framgår att Storbritannien just nu ställer till mycket besvär. I hög grad tycks det hänga samman med att parlamentet nyligen tvingades till stora neddragningar av försvarsbudgeten.

Landets militärledning försöker därför förmå biståndsorganet DFID att betala för Storbritanniens försvarsinsatser i konfliktdrabbade utvecklingsländer.

– I Storbritannien pågår en väldigt hård diskussion. Samtidigt som regeringen försöker komma åt biståndet försvarar DFID sin budget. I praktiken har vi numera en daglig konsultation med dem, säger Yasmine Ahmad.

Nils Resare

Fotnot: Sverige har inte drivit på för någon förändring av DAC:s regelverk. Ännu saknar regeringen en uttalad politik för hur vi ställer oss till regelverket efter 2015, när de nuvarande millenniemålen löper ut.

DAC och ODA

Sedan slutet av 1960-talet använder OECD/DAC termen ODA, Official Development Assistance, (officiellt statligt utvecklingsbistånd) för att beskriva hur mycket bistånd som överförs från rika till fattiga länder. För att bistånd ska få kallas ODA måste det följa DAC:s regelverk. En grundprincip är att det är statliga medel som överförs i utvecklingssyfte. Projekt för att främja den egna exportindustrin, eller försvarsinsatser, godkänns till exempel inte. Givarländerna rapporterar varje år alla sina ODA-projekt till DAC. Alla vill registrera så högt bistånd som möjligt för att nå upp till FN:s millenniemål. De projekt som godkänns ligger till grund för DAC:s statistik över hur mycket bistånd varje land ger per år.