Go to main navigation
Medelklassen är på frammarsch i flera afrikanska länder. Här är en familj i ett shoppingcenter i Zambias huvudstad Lusaka.

Medelklassen är på frammarsch i flera afrikanska länder. Här är en familj i ett shoppingcenter i Zambias huvudstad Lusaka.

Foto: Enoch Kavindele Jr

Zambia

Zambia – nu ett medelinkomstland

I Världsbankens senaste lista över världens ekonomier har Zambia, Ghana, Laos, Mauretanien och Salomonöarna tagit klivet från låginkomstland till medelinkomstland. Det innebär att det nu, med bankens måttstock, bara finns 35 låginkomstländer kvar i världen. Men vad betyder det att omklassificeras till medelinkomstland? OmVärlden undersöker fallet Zambia.

Världsbankens klassificering av låginkomst-, lägre och högre medelinkomstländer, samt höginkomstländer används bland annat som underlag för att bedöma kreditvärdigheten hos länderna.

Per Lundell är chef för utvecklingssamarbetet med Zambia på Sida. Han tror att det finns flera fördelar för Zambia att klassas som ett medelinkomstland.

– Det kan ses som ett tecken på en stabil makroekonomi och en bra ekonomisk politik som i sin tur förbättrar förutsättningarna för landet att attrahera utländska direktinvesteringar, säger han.

Utländska direktinvesteringar ökar snabbt i Afrika överlag och det beräknas att vid 2015 motsvara större mängder pengar än hela det globala biståndet.

Ur svenskt biståndspolitiskt perspektiv sker det ingen automatisk omvärdering när ett land omklassificeras från låginkomstland till medelinkomstland, säger Hanna Hellquist, statssekreterare hos biståndsminister Gunilla Carlsson.

Men Per Lundell berättar att det pågår en omprövning av utvecklingssamarbetet med Zambia och att Zambias utveckling mot ett lägre medelinkomstland, och på sikt medelinkomstland, utgör en del i omprövningsarbetet.

Bara för att ett land upplever ekonomisk tillväxt innebär det inte att hela befolkningen automatiskt får det bättre. Anna Tibblin, regionchef för Kooperation utan gränser i södra Afrika, säger till OmVärlden, att trots att Zambia har en stark tillväxt just nu innebär det inte att pengarna når de allra fattigaste. Hon tror att flertalet zambier inte märker av att landet nu är ett medelinkomstland.

Per Lundell har ungefär samma uppfattning:

– Även om officiell statistik saknas så verkar, med ganska stor säkerhet, inkomstfattigdomen fortfarande ligga kvar på cirka 60 procent, vilket mer eller mindre motsvarar 2006 års nivå. Mycket lite har alltså hänt på fem år och den ganska starka ekonomiska tillväxt som ägt rum har inte lett till minskad inkomstfattigdom, särskilt inte på landsbygden, säger han.

I Zambia, som i flera länder i Afrika söder om Sahara, finns en stor och växande medelklass. Denna grupp kan komma att spela stor roll för hur de nya medelinkomstländerna utvecklas, då det blir avgörande vilka medelklassen väljer att visa solidaritet med, de fattiga eller den ekonomiska eliten.

Vilka positiva konsekvenser majoriteten av den zambiska befolkningen kommer att få uppleva i och med att landet blivit ett medelinkomstland återstår att se. Per Lundell tror att det kommer att bero på hur det utökade låneutrymmet och de utländska direktinvesteringarna utnyttjas och används

Då världsbankens klassificeringar används som ett stöd för många biståndsgivare anser vissa bedömare att systemet kan behöva uppdateras. De flesta av världens fattiga lever nu i medelinkomstländer vilket gör att uppdelningen mellan fattiga och rika länder kan anses som överflödig.

Anna Tibblin menar exempelvis att eftersom Zambia nu klassificeras som ett medelinkomstland kan givare använda det som ett skäl att inte ge bistånd på samma sätt.

Johanna Stjärnfeldt