Go to main navigation

Haiti

Öbor protesterar mot turistsatsning

Mer än fyra år efter den förödande jordbävningen i Haiti satsar regeringen stort på turism. Stora investeringar görs på ön Île-à-Vache i det karibiska havet men det möter motstånd från lokalbefolkningen.

Lugna vågor slår mot stränder fyllda av kokospalmer. Mangoträd breder ut sig nära mangroveskogar. Île-à-Vache, drygt 10 kilometer utanför Haitis sydvästra kust, kallades förr den sista oförstörda ön i Karibien. Då fanns inga vägar och bilar. Men sedan dess har mangroveskogar avverkats för att ge plats åt en internationell flygplats. Kokospalmer har huggits ned och vägar har byggts. Vikar har muddrats för lustjakter och beväpnade poliser med terrängfordon har försökt att kväsa protester.

De mellan 14 000 och 20 000 öborna protesterar mot att de utestängts från diskussioner om öns framtid. Regeringsbeslut har öppnat för investeringar och byggandet av en internationell flygplats, hotell, villor, en golfbana och ett undervattensmuseum - vilket innebär att framtiden är oviss för öns invånare.

– Vi kände inte till investeringarna. Regeringen hade inte talat med oss. De ville bli av med oss och ge plats för dem som skulle kunna tjäna på turismen, säger Alexis Kenold, till IPS.

Den 10 maj i år meddelade president Michel Martelly att beslut tagits att Île-à-Vache har förstatligats och är avsedd för turism.

– Det innebär att öns invånare inte äger sin mark utan att staten kan göra vad den vill med den, säger Kenold, en av medlemmarna i Konbit Peyizan Ilavach, en organisation för jordbrukare på Île-à-Vache som är motståndare till regeringens planer.

Turistministern Stephanie Villedrouin Balmir, som avböjt att ge en kommentar, har tidigare uppgett att högst fem procent av öns invånare kommer att tvingas flytta till andra delar av Île-à-Vache men att de kommer att kompenseras för detta. Regeringen har också lovat att genomföra sociala program, borra nya brunnar, installera soldriven belysning och distribuera fiskeutrustning.

Men öborna anser att ofrivillig förflyttning är oacceptabelt och flera stora demonstrationer har hållits sedan i december. Lokalbefolkningen kräver att beslutet om att staten äger marken tas tillbaka.

I samband med protesterna skickade polisen efter förstärkning och grep vice ordförande för Konbit Peyizan Ilavach, Jean Matulnes Lamy.

– Efter tre demonstrationer försökte polisen kuva allt motstånd på ön Île-à-Vache, säger Kenold.

Han berättar att polisen genomsökte hans hem när han var hemifrån och att de tog pengar som han hade sparat för att kunna betala sina barns skolavgifter.

Andra trakasserades och misshandlades. Öborna lever nu i ständig skräck för polisen. Innan demonstrationerna fanns det bara tre eller fyra poliser på den fridfulla ön, säger Kenold till IPS.

Öborna säger att de inte är motståndare till turism - det kan gynna dem om de får tillgång till elektricitet, dricksvatten och annan service. Men de vill inte flytta från sina gårdar till små bostäder där de bor på varandra. De vill också värna om öns ekosystem.

– Skogarna är öns lungor. Det är som om de vill offra öns hjärta och lungor för en internationell flygplats, säger Kenold.

Några öbor stöder investeringarna och har gynnats av dem. Gilbert Josef kallar investeringarna "fantastiska". Han arbetar som säkerhetsvakt på nätterna vid platsen där flygplatsen ska byggas och under dagarna säljer han dryck till byggnadsarbetarna. Clausel Ilmo stöder också investeringarna. Hans son arbetar som översättare för ett dominikanskt byggföretag som bygger vägar. Han påpekar att det förr tog timmar att ta sig till avlägsna delar av ön, men att det nu går snabbt att ta sig fram med motorcykel.

 Elizabeth Becker, författare till boken "Overbooked: the Global Business of Travel and Tourism", säger att hela befolkningen skulle kunna gynnas av turismen men att ekoturism måste byggas nedifrån och upp, som i Costa Rica.

 – Folk ska inte behöva förlora mark utan måste få säga sitt om vilken slags turism de vill ha.

 Hon säger att Kambodja är ett varnande exempel. Där förlorade invånare mark och områden förlorade skydd när hotell och flygplatser byggdes.

 – Där hamnar de stora pengarna från turismen i händerna på eliten eller utländska intressenter.

Judith Scherr/IPS